Är en amerikansk socialdemokrati möjlig?

Det är lite förmätet att sitta som svensk i Sverige och spekulera i om ett socialdemokratiskt projekt är tänkbart i USA. Men jag tänker ändå spekulera lite. Till att börja med ska jag göra en grov definiering av vad jag menar med socialdemokrati. Socialdemokrati är ett politiskt projekt som är förankrat i arbetarklassen och med täta band med den organiserade fackföreningsrörelsen, och som har fokus på ekonomisk och social utjämning.

En av de största skillnaderna mellan amerikansk och europeisk partipolitik är att det aldrig växt fram ett brett landsomfattande parti av den typ som beskrivs ovan i USA. Det socialistiska partiet nådde sina största framgångar 1912 när Eugene V. Debs fick sex procent i presidentvalet. Anledningarna till det här kan vara flera: att fackföreningsrörelsen inte växte fram parallellt med rösträttsrörelsen i USA (eftersom det redan fanns en bred rösträtt i det vita USA); att den amerikanska arbetarklassen (och samhället) var splittrad på etniska grunder och att det gjorde det omöjligt att bilda en enad arbetarrörelse. Oavsett vad som är anledningen till detta kan man konstatera att skapandet av ett nytt parti av socialdemokratisk typ är en omöjlighet i dagen USA. Både på grund av det politiska systemet och de kontakter som finns mellan de stora partierna och de stora intresseorganisationerna i det civila samhället. Det socialdemokratiska projektet måste därför byggas inom ett parti som inte är socialdemokratiskt, det Demokratiska partiet.

Demokratiska partiet
Även om det Demokratiska partiet inte är ett socialdemokratiskt parti är det ändå det parti som det är självklart för socialdemokrater att verka inom eftersom det är det parti som har starkast kopplingar till fackföreningsrörelsen, minoritetsorganisationer, kvinnorörelsen och miljörörelsen. Men som sagt, det här gör inte Demokraterna till ett socialdemokratiskt parti (även om det är det stora ”vänsterpartiet”). Demokraterna är snarare att betrakta som en valallians mellan intressen som ofta är motstridiga. Det finns amerikanska socialdemokrater som valt att ställa sig utanför partisystemet (som senator Bernie Sanders delvis har gjort) eller att organisera sig i småpartier (som Socialist Party USA). Men dessa två strategier blir ur ett socialdemokratiskt perspektiv tveksamma: den förra för att man måste ifrågasätta om man kan vara oorganiserad socialist; den senare eftersom dessa typer av småorganisationer saknar kontakt med den organiserade arbetarklassen. Amerikansk socialdemokrati måste alltså verka inom ett större partitält som är det Demokratiska partiet.

Exempel på amerikansk socialdemokrati
Det finns två organisationer som är medlemmar i Socialistinternationalen (SI). Båda har sina rötter i Debs socialistparti: Social Democrats USA (SDUSA) och Democratic Socialists of America (DSA). SDUSA, sprungen ur en amerikansk trotskistisk och antistalinistisk tradition utvecklades under kalla kriget i en neokonservativ riktning och har idag i stort sätt upphört att existera. DSA däremot var socialistpartiets mittfalang och kom vid partiets splittring att i allt större utsträckning orientera sig mot det Demokratiska partiet med målsättningen att vara ”the left wing of the possible”. Ovannämnda Socialist Party USA samlade de som ville hålla fast vid det egna partispåret (partiet står utanför SI). Ingen av dessa organisationer lever dock upp till de krav som man kan ställa på en socialdemokratisk organisation (även om DSA är den organisation som i teorin är närmast en realistisk riktning).

Working Families Party
I dagsläget är det förmodligen omöjligt att tänka sig en sammanhållen amerikansk socialdemokratisk organisation. Men det finns ett antal exempel på vad som skulle kunna lägga grunden till en mer sammanhållen Demokratisk vänster. Ett av de intressantaste är faktiskt ett parti: Working Families Party (WFP) som framförallt finns i delstaten New York. WFP använder sig av delstatens speciella vallagar som tillåter att ett parti använder sig av ett annat partis kandidater (så kallad ”cross endorsement”). WFP bildades av fackföreningar och grannskapsorganisationer för att med en plattform centrerad kring ekonomisk omfördelning vrida politiken åt vänster. Detta gör de genom att (oftast) sätta upp Demokratiska kandidater på sin rad på röstsedeln (ballot line). Eftersom en kandidats röster på olika ”ballot lines” räknas ihop slösas inte rösten bort i ett valsystem där vinnare tar allt, samtidigt som man kan visa på att WFP-rösterna har bidragit till valsegern.

County Fed
Ett annat exempel är den koalition av fackföreningar, grannskapsorganisationer, minoritetsgrupper och andra gräsrotsorganisationer som formerats kring Los Angeles County Federation of Labor (County Fed) och som utgör basen för vad som förmodligen är USA:s mest vänsterorienterade kommunfullmäktige med borgmästare Antonio Villaraigosa i spetsen (läs en väldigt intressant artikel om Villaraigosa i Dissent). Fackföreningsrörelsen i Los Angeles är dessutom mitt uppe i en fantastisk utveckling där framförallt serviceförbunden närmar sig skandinaviska medlemsnivåer.

Ett socialdemokratiskt projekt
Ett socialdemokratiskt projekt i USA kommer inte att vara antingen det ena eller det andra. Det kommer att vara både och. Men om det är något som båda dessa exempel visar på så är det vikten av att bygga på en bas av gräsrotsorganisering, både på arbetsplatser och i grannskap, genom fackföreningar och andra basorganisationer. Det handlar också om ett fokus på ekonomisk omfördelning och rättvis tillväxt, om att möta människor på deras egna förutsättningar. Det här kommer också betyda att man inte kan vara helt "ren". Koalitionsbyggen innebär kompromisser. Både mellan progressiva organisationer med olika agendor, och med andra delar av det Demokratiska tältet. Det här är en tradition som ofta kan komma på koalitionskurs med andra delar av det Demokratiska partiet.

Michael Harrington, mångårig ledare och chefsideolog i DSA menade att USA skulle närma sig den demokratiska socialismen på ett sätt som följer det engelska snarare än tyska spåret. Genom daglig erfarenhet snarare än genom ideologisk övertygelse. WFP och County Fed visar på en sådan väg.