Jag och Lasse: lika som bär

Den partiledare jag är mest lik enligt Göteborgspostens test är Lars Ohly:

"I dig har vänsterpartiledaren Lars Ohly en äkta tvillingsjäl! Du är en person med fasta ideal, ibland väl mån om att övertyga alla andra. Kärleken har stor plats i ditt liv, men det hindrar dig inte från att slå runt när tillfälle bjuds. Det materiella är mindre viktigt – hellre ett gott skratt än en nystruken skjorta."

Stämmer faktiskt hyfsat bra.

Imorgon rullar det igång

Imorgon börjar det på allvar. Valrörelsen rullar igång och det kommer att bli fyra hektiska veckor där det gäller att hålla ut ända in i kaklet. Men nu när opinionssiffrorna känns tunga kan det vara skönt att komma ihåg kolumnisten Johan Hakelius ord:

"Det är inte kul att bli överkörd av en ångvält, men det är trots allt en moderatledares huvudsakliga uppgift. Det vore meningslöst att oroa sig. Bättre att lägga sig ned, blunda och tänka på skattesänkningar."

Ångvälten är den socialdemokratiska valrörelseorganisationen. Tänk på det när ni ser opinionssiffror som är insamlade innan valrörelsen drog igång. Jag känner tillförsikt. Idag kom det socialdemokratiska valmanifestet. Ångvälten har startat. Vem vet när det blir något mer skrivet här? Men jag avslutar inlägget med utdrag ur Olof Palmes avslutningstal på partikongressen 1975:

"Vi ses igen, kamrater!

[...]

Vi ses igen i futten på byggarbetsplatserna, under rasten klockan 9:15, någonstans mellan mackan och kortleken, en stunds politik.

[...]

Vi ses igen i valstugan, dessa den svenska sågverksindustruns kuttersmycken, vid bråten av valsedlar och broschyrer, med ivriga människor som frågar och skall få svar.

Vi ses igen i portgången med packen av broschyrer. Du tar uppgång A och jag tar uppgång B. Framför Konsum, i planteringen, på torget, i hörnet mot Storgatan, vid fabriksgrinden klockan 7 en kulen morgon, i Stockholms city på tunnelbanestationen med glesa turer och 70-kort.

[...]

Vi ses igen, kamrater, någonstans i skärningspunkten mellan drömmen och slitet, i människornas möte till prövande samtal och gemenskap. Vi ses igen, kamrater."

Jag äter barn

Jag har blivit kallad mycket hemskt i mina dagar. Men ingen har någonsin sagt att jag äter barn. Konstigt, eftersom det nästan är den enda hemskhet jag gjort mig skyldig till. På bilden syns jag på en parisrestaurang med spädbarn som specialitet. Det är bara amatörer som tillagar dom små liven först. Råa med lite citron ska det vara.

Radiointervju med Tom Hayden

En intressant radiointervju med den amerikanske vänsteraktivisten Tom Hayden kan du höra här (Radio Nation sänder). Intervjun handlar dels om återpubliceringen av The Port Huron Statement som var väldigt central för den amerikanska nya vänstern på 1960-talet och dess betydelse idag. The Port Huron Statement var Students for a Democratic Society's (SDS) centrala program. Dels handlar den om läget i världen och USA idag.

Frågetecken kring Stålmannen

För en dryg vecka sedan så såg jag nya Stålmannenfilmen - Superman Returns. I största allmänhet kan man säga att filmen sög ganska hårt. Svag story och det mesta handlade om att visa flygskevenser med Stålis (fast det var ganska coolt när han stopade en pistolkula med hornhinnan). Istället satt jag och funderade på en del saker:

• Varför känner ingen igen honom när han har sina Clark Kent-glasögon på sig. Stålmannen måste ju vara världens mest kända man?
• Varför har han kalsongerna utanpå trikåerna?
• Vad gör han med Clark Kent-kläderna när han strippar ner till Stålmannendressen?
• Var har han manteln när han är Clark Kent?
• Var har han sina röda stövlar när han är Clark Kent?
• Och framförallt, hur gör han sig när han klipper (och rakar) sig? Stålmannen tål ju allt och flyger genom eld utan att något händer med håret. Använder han en sax av kryptonit?

Blogg om Kaliforniens nästa guvernör

Dagens bloggtips är Governor Phil - en oberoende (men stödjande) blogg om Demokraten Phil Angelides kampanj för att bli Kaliforniens nästa guvernör. Utan att ha jättebra koll på Angelides så verkar han vara en progressiv Demokrat med schyssta värderingar. Dessutom är Daraka en av skribenterna. Den här reklamfilmen känns lovande.

Nyttiga idioter

Fick lite lokalvalspropaganda i brevlådan igår och priset för den slogan i valrörelsen som känns mest motsägelsefull måste gå till Kommunistiska Partiets - före detta KPML(r) - "Välj Kommunistiska Partiet - en säker röst mot högerpolitiken!" Det kan ju inte finnas många röster som så säkert är en röst för ett moderatledd stadshus som en röst på r:arna. I valet 2002 lyckades de skramla ihop 511 röster så man kan nog lugnt utgå från att de inte kommer in i höstens val. Minsta partiet som kom in 2002 - Kristdemokraterna - fick 20 746 röster. Men i höstens väldigt tajta kommunval i Stockholm kommer varje röst att spela roll om vi ska kunna hålla borgarna borta från makten. Då blir "en säker röst mot högerpolitiken" en säker röst för högerpolitiken.

Var det nyttig idiot Lenin sa?

Ett amerikanskt arbetareparti

Dagens lästips är Alyssa Katz' artikel The Power of Fusion Politics i amerikanska vänstertidskriften The Nation. Artikeln handlar om Working Families Party i New York som framgångsrikt har använt "fusion voting" för att tvinga fram en mer progressiv och arbetarklassvänlig politik. Med sin bas i fackföreningsrörelsen och andra sociala rörelser har de skapat det närmaste USA har haft ett socialdemokratiskt parti på många, många decennier. WFP har fokuserat på ekonomiska frågor som gynnar arbetarklassen, som välbetalda jobb, överkomliga bostadskostnader, tillgänglig sjukvård, bättre offentliga skolor och större investeringar i offentlig sektor. Här finns också en kort film om WFP.