fredag, oktober 13, 2006

Kärleksfulla kritiker

Man kan väl inte med bästa vilja hävda att Arena är min favorittidskrift. Inte det motsatta heller. Den är precis lika bra eller dålig som Ordfront eller ETC och vad de nu heter, tidskrifterna som får ett "vänster" som prefix. Men det brukar vara något jag finner läsvärt i varje nummer. I senaste nummret av Arena (5/2006) är det framförallt valanalysintervjun med Katrine Kielos och Klas Gustavsson ("En ny våg") som jag fastnar för. Katrine och Klas är precis den typ av intelligenta, intellektuella, välformulerade och kärleksfulla kritiker som socialdemokratin behöver i dessa tider.

"Socialdemokratin har köpt bilden att makt bara innebär statsmakt. Politiken ses som 'makten' i samhället ansvarig för allt som sker, man glömmer helt att den både kan och bör vara ett verktyg att balansera orättvisor sprungna ur andra mer grundläggande maktrelationer: män-kvinnor, arbete-kapital. Ett parodiskt exempel var när Maud Olofsson i slutdebatten ville hålla regeringen ansvarig för att antalet anmälda våldtäkter under mandatperioden ökat med 45 procent. Problemet är att vi socialdemokrater inför sådana påståenden ställer oss i försvarsställning i stället för att ifrågasätta själva utgångspunkten. Gällande synen på vad makt är har vi tyvärr delvis köpt liberalismens märkliga verklighetsuppfattning om att den enda politiska maktrelationen är den mellan individ och stat. Vi måste återgå till att stå för att vi går i opposition mot orättvisorna: patriarkatet, klassamhället. Liberalerna har sålt på oss någon föreställning om att man inte kan göra detta när man innehar statsmakten, det måste man kunna, annars hade vänsterpolitik med parlamentariska medel varit omöjlig och socialdemokratins historia i Sverige visar att den inte är det."

Katrine Kielos på frågan varför socialdemokratin framstod som det nöjda och försiktiga partiet.

"Klassperspektiv och kritik av kapitalismen har förskjutits och det tycker jag är allvarligt. Ta arbetslöshetsfrågan. Den kan tolkas och artikuleras på många olika sätt: 'det är fackets lönekrav som driver upp den', 'det är kvinnornas utträde på arbetsmarknaden', 'det är invandringen'. Men som socialdemokrat bör man väl säga att kapitalismen inte klarar att korrigera arbetslösheten. Samhället måste ingripa och på så vis gå i närkamp med ett ekonomiskt system. Men det säger man inte längre. Man står inte för den kritiken. Att ta kravet om full sysselsättning på allvar är systemförändrande."

Klas Gustavsson om vad socialdemokratin verkligen bör sträva mot.