Vad är medelklass?
Jag är barnsligt förtjust i subkulturer och udda politiska inriktningar. Och därför har jag i helgen tittat lite närmare på den ideologiska inriktning som kallas "republikansk socialism". Republikansk socialism har den socialistiska revolutionen och den nationella frigörelsen som två lika viktiga ben i samhällsomdaningen. Som dess fader får man nog räkna den irländske marxisten och revolutionären James Connolly (1868-1916). Och det är främst på de brittiska öarna (utanför England) som den existerar som politisk rörelse. Framförallt representeras den idag av Irish Republican Socialist Movement och Scottish Republican Socialist Movement.
Men anledningen till att jag skriver inlägget är en motsättning i SRSM:s politiska program. Under stycket "Socialism" står det:
"Scotland is a nation composed of two classes – those who live by earning wages or salaries, the vast majority of our people – the working class, and the wealthy minority whose luxurious lifestyles are derived from the exploitation of the working class. The capitalist state is nothing other than the means whereby the exploiting minority asserts its power to own the means of production, distribution and exchange – thereby stealing from the workers the true value of their labour. The interests of the workers of Scotland have nothing in common with those of the exploiters."
Och lite senare under stycket "Republican Socialism" står det:
"Republican Socialists seek to build a mass movement of the working class to smash British control of Scotland and build a new society based on common ownership. Recognising that none other than the working class can carry through this task, it bases itself solely in the working class, rejecting the middle class academic orientation of most British Left groups."
Det första citatet är ju en klassisk marxistisk beskrivning av klassamhället. Det finns två antagonistiska samhällsklasser, utsugare och utsugna. I det andra citatet har det plötsligt dykt upp en tredje klass, medelklassen. Det här är något som är ganska vanligt i socialistiska program. Man börjar med att vara "renläriga" marxister för att sedan lite odefenierat låta klassbegreppet flyta ut. Frågan blir då vilka medelklassen består av? Det första styckets vida klassbegrepp infogar rimligen det vi till vardags kallar medelklass i arbetarklassen. Finns medelklassen, och vilka ingår isåfall i den? Kan man få en tydlig definition?
posted by fredrik @ 2:40 em
17 comments
17 Comments:
Jag skulle nog definera medelklassen som "De som för vissa privilegier kontrollerar och arbetarklassen"
Alltså, medelklassen är, för att använda ett engelskt uttryck, mellan "a rock and a hard place"
De har vissa privilegier, de är utbildade och har en viss begränsad makt, allt detta som en följd av samhällstrukturen, de har således intressen gemensamt med den ägande klassen.
Ofta kännetecknas klassen av kluvenhet, arbetararvet är ofta bara en eller två generationer bort i tid, man vet vad som väntar den som inte gör sin plikt.
Kort definition: Den klass som tjänar på överklassens makt, men talar arbetarklassens språk. ;)
Vidare tenderar de utgöra en airbag när ekonomin går kärvt, folk gör bakvända klassresor, går från hus och hem, småföretagare kursar. Detta drabbar aldrig den riktiga överklassen.
Viktigt:Medelklassen äger inte produktionsmedlen. Med undantag av vad som behövs för småfirmor, så äger de inte fabrikerna, gruvorna, infrastrukturen etc.
Av alla de inriktningar av socialism som finns, får jag säga att jag lutar åt James Connolly och hans inverterade deleonism.
Fokuset på fackföreningar/arbetarrörelse, oviljan att kompromissa med överheten, fokuseringen på friheten och oberoende.
Idén att aktivitet och folkrörelse är viktigare teoretisk renlärighet.
Läs mer på IWWs hemsida om James.C
http://www.iww.org/en/node/900
Talar verkligen medelklassen arbetarklassens språk? Trodde det var tvärtom, dom som egentligen förlorar på överklassens makt (men lätt kan fås att tro att dom tjänar på den) men talar dess språk.
Nja, alltså..
Det är ju medelklassen som får inneha de repressiva och strukturreproducerande rollerna, det kräver att man till viss del också "talar språket".
Jag tänker i termer av poliser, socionomer, myndighetspersoner i allmänhet, roller som kan innehas med nog så goda intentioner, men som disciplinerar arbetarklassen.
Visst är det så, utan tvekan. Känner inte heller att det är en jätteviktig fråga för mig att få avgjord, men tycker väl fortfarande inte att akademiker och högre tjänstemän talar arbetarklassens språk, det kan tvärtom bli till rejäla kulturkrockar.
Den här kommentaren har tagits bort av bloggadministratören.
Apropå flytande definitioner och konkurrerande teorier: Vad tycker du om bourdieus teorier om klass?
(Dom känns inte som om dom går att kombinera sådär utan vidare, eller typ alls, med en mer marxistisk klassanalys, tänkte jag mens jag åt frukost och blev på dåligt humör. Smarta tips på glidningar som gör att alla lockande teorier passar tillsammans uppskattas.)
Nja alltså, de kanske inte så mycket talar språket, som att de på något vis utgör en länk av någon sort. De översätter överklassens intentioner till order, regler och lagar åt arbetarklassen, samtidigt som de ganska villigt informerar överklassen om arbetarklassens förehavanden.
Men visst blir det krockar, när medelklassens bildning tränger igenom bussiga mellanchefs-fasaden och de långa okända orden flödar.
bourdieu? Tja, eftersom jag lutar åt republikansk socialism känns det som han blandar bort korten med begrepp som kulturellt kapital, symboliskt kapital etc. Visst finns det poänger, jag tror begreppet kulturellt kapital fungerar som förklaring till vissa beteenden eller koder inom samhällsklasser, men helyllematerialist som jag är ser de materiella förutsättningarna som det grundläggande fundamentet som allt annat vilar på och styrs av.
Vidare tycker jag det är en poäng med att teorierna inte passar ihop, motsättningar föder utveckling juh ;)
Intressant om republikansk socialism. Visste inte detta. Anders Ehnmark brukar annars skriva om republikanska socialister som t.ex. Pierre Leroux (lär vara den som först kallade sig socialist, 1834).
Fick tips från Vänstra Stranden att börja sätta mig in i det neorepublikanska politiska tänkandet (Philip Pettit, Quentin Skinner, m.fl.) och jag vet inte riktigt hur jag ska få ihop det med det du skriver här. Någon ledtråd?
Om man googlar på "republican socialism" verkar det som begreppet används om (åtminstone) tre olika företeelser:
I den irländsk/skottska formen som har sin grund hos James Connolly. I den franska förmarxistiska formen från 1800-talet. Och som ett högerlibertianskt skällsord för att beskriva amerikanska Republicans som vill att det ska finnas någon form av skattefinansierad verksamhet och/eller vill reglera människors privatliv.
Det handlar nog helt enkelt om olika sätt att förstå en sammansättning av två vanliga politiska beteckningar: socialist och republikan.
Ja alltså, jag menade J.Connollys variant, men det är lätt att det blir förvirrat när det finns identiska beteckningar på så olika saker.
Men begreppet innehåller mer än vad som ryms i namnet. Särskilt om man ska utgå ifrån Connollys tankegångar, som förefaller vara en omvänd form av Deleonism. Det finns många intressanta och bra Connollycitat på
http://www.iww.org/en/node/900
Och även om Pettit och Skinner m.fl. inte kallar sig socialister (och kanske inte är det heller), så tror jag inte heller de står värst nära det republikanska partiet i USA (i mina ögon snarare mer lika 1800-talets förmarxistiska socialister). Fast jag gör inte anspråk på att vara någon expert.
Jag känner inte till Skinner mfl. Min poäng var att begreppet har använts på flera - av varandra oberoende - sätt.
Vad gäller min egen syn på klass så ligger jag nog närmast Erik Olin Wrights tankar om "motsägelsefyllda klasspositioner". Om det kanske jag skriver så småningom.
Förstod att det var din poäng, och ville bara förtydliga den ytterligare.
Intressant diskussion om klass. Ser fram emot att få läsa mer.
meh, fredrik, svara på min fråga din homosociala tönt. (skrivet i all välmening förstås)
kamikaze,
Det är så länge sedan jag läste sociologi att jag inte har Pierres tankar om olika kapital klart i huvudet. Och på senaste tiden har politrukandet tagit ganska mycket tid. Jag återkommer med ett homosocialt och lite töntigt svar senare.
Jag blir lite fundersam. Hmm. Vill någon berätta för mig vem är jag då? Min pappa jobbade som fabriksarbetare (saknade egentlig utbildning), mamma var städerska. Båda föräldrarna hade bara 6-årig folkskola. Jag har en magisterexamen, har bl.a läst konstvetenskap,flera olika språk mm. Har i dag ett akademiskt yrke men tjänar dock bara 22000 kr i månaden, så jag har inte gjort någon "ekonomisk klassresa" åtminstone. Har aldrig haft ambitionen att göra någon klassresa heller, har bara velat ha ett hyfsat bra liv.
Det är väl det den här diskussionen mynnade ut i? Det är väldigt svårt att definiera medelklassen. Jag lutar åt att medelklass är en ganska flytande identitet (liksom klass ofta är). Lite i Erik Olin Wrights anda skulle man väl kunna säga så här. Kontrollerar du kapital? Har du makt över andras arbete? Har du makt över ditt eget arbete? Om alla svar blir ja, är man otvetygit kapitalist. Om man svarar nej på alla frågor är man otvetydigt arbetare. Om man har en blandad kompott så har man motstridiga klasspositioner. Det finns säkert fler frågor av den här typen som man kan ställa. Det är helt enkelt jäkligt komplicerat. Sen kommer ju frågan om arv in också. Till viss del ärver man rimligen en klassposition. Men det kanske är som en kompis till mig sa en gång. Arbetare duschar efter jobbet, medelklassen före jobbet. Det var en gammal diskussion som började leva igen.
Skicka en kommentar
<< Home