De gröna kälkborgarna

Bland annat Urban och Johan har listat sina partipreferenser. Jag har försökt flera gånger. Men det går inte. Det börjar bra med att socialdemokraterna på första plats och vänsterpartiet på andra plats. I vilken ordning man ska ha de borgerliga partierna är sedan lite svårt eftersom man hela tiden vill lägga in förbehåll som "Folkpartiet om de var de gamla goda socialliberalerna" eller "Centerpartiet om det var folkrörelseinriktade Åsa-Nissemarxister som var tongivande". Men det hade kanske gått att komma fram till en preferenslista när det gäller dem också. Det stora problemet är Miljöpartiet. Jag vet inte vart jag skulle peta in dom. Och det var det redan innan helgens partikongress där de än en gång visade vilken småborgerlig och antimodern ursäkt för ett parti de är.

Den osynliga världen utanför tullarna

Stockholm, Göteborg, Helsingborg, Borås, Uppsala, Lund, Norrköping, Skövde. Det är några av de svenska städer som har en stadsteater. Det får man reda på om man googlar lite snabbt. I senaste numret av tidskriften Arena (3/2006) finns det en alldeles utmärkt artikel ("Neutralitetspolitik" av Vanja Hermele) som redogör för den vita mansdominansen på Dramatens och Stadsteaterns stora scener. Helt korrekt. Teatervärlden är en lekstuga för vita medelålders medelklassmän (artikeln hoppar dock över klassperspektivet). De utgör normen. Men vilken stadsteater handlar det om? Vet man inte att Skärholmen är en förort till Stockholm så är det inte lätt att veta. Men på sätt och vis känns det som ganska typiskt för Arena. Sverige utanför tullarna existerar inte och de självklara referenspunkterna finns i Stockholms innerstad. Var det någon som sa lattevänster?

Palestinska ungdomar bloggar

Upptäckte precis en ny blogg (via SSU): Fateh Youth i Betlehem. Det kommer att bli spännande att följa. Läs även om SSU:s samarbete med Fatah Youth här. Kan bli intressant. Fatah Youth är, liksom SSU fullvärdig medlem i IUSY - International Union of Socialist Youth - världens största politiska ungdomsorganisation som samlar demokratiska socialister i hela världen.

Bra musik

Jag har tidigare skrivit lite om Tomas Andersson Wij. Nu upptäckte jag att man kan lyssna på alla hans låtar på hemsidan. I låten "De gröna vagnarna" finns textraden

"Min pappa var frälst och din kommunist.
Det räckte för att bli fiender.
I ett nittotal där ingen trodde på något
möttes vi igen"

Det påminner mig om inledningen av John Ajvide Lindqvists vampyrroman "Låt den rätte komma in":

"När denna historia utspelar sig har Blackeberg som ort existerat i trettio år. Man skulle kunna tänka sig en pionjäranda. Mayflower; ett okänt land. Ja. Föreställa sig de obebodda husen som väntar på sina människor.

Och där kommer de!

Tågande över Tranebergsbron med solsken och visioner i blick. Året är 1952. Mödrar bär sina små på armen eller kör dem i barnvagn, håller dem i handen. Fäder bär inte på hackor och spadar, utan köksmaskiner och funktionella möbler. Förmodligen sjunger de något. Internationalen, kanske. Eller »Se vi gå upp till Jerusalem «, beroende på läggning.

Det är stort. Det är nytt. Det är modernt."

TAW har hittat något i skarven mellan tro och socialingenjörskost som är väldigt lockande. Och väldigt vackert. Hur som helst. Gå in och njut.

Jag kunde ha gått upp ur sängen i lördags

Irriterande att komma på i efterhand att det var Nätrot 06 i helgen. Jag hade anmält mig och ville gärna lyssna på vad Joe Trippi hade att säga (jag hade lite mejlkontakt med honom när jag fick tillstånd att publicera en översättning av en av hans artiklar på Socialistiskt Forum). Men på grund av helt vanligt gräsrotsarbete strök jag det ur kalendern. Sen blev helgaktiviteterna inställda. Men jag glömde så klart bort att jag kunde spendera min lördag på Nätrot. Surt!

Men bland annat Johan, Marta, Peter och Urban var där och rapporterar på sina bloggar.

När är det Lee Perrys tur?

Ikväll delas Polar Music Prize ut för femtonde gången. Ett pris är för konstmusik och ett pris är för populär-musik. Tanken är att vara som Nobelpriset. Typ. I år får den ryske dirigenten Valery Gergiev och brittiska 70-talsrockarna Led Zeppelin priset. Och dom är säkert värdiga vinnare. Liksom alla tidigare vinnare. Men om det är någon jag skulle vilja se som vinnare så är det Lee Perry. Lee "Scratch" Perry har alltid varit före sin tid och visat vägen för musikutvecklingen. I skabandet Upsetters. Som reggaeproducent på 70-talet (bland annat producerade han tidiga plattor av The Wailers). Och kanske framförallt som skapare av Dub. Dub utgör basen för nästan alla modern populär- och dansmusik. Men den främsta anledningen är att det skulle vara väldigt kul att se The Upsetter ta emot priset ur C-G:s hand iklädd en papperskrona med påklistrade CD-skivor.

Klass och kön måste gå hand i hand

Efter att ha sett senaste delen av Dokument inifrån - Femini(s)terna - måste jag säga något som jag redan visste. Unga s-kvinnor Rebella är så j-a bra! Det är klart att vi ska ha delad föräldraförsäkring. Men det som var dokumentärens starkaste punkt var det sociologen Stefan Svallfors pekade på: att den socialdemokratiska koalitionen mellan arbetare och tjänstemän inte kan bestå om inte radikala förändringar för att avskaffa könsorättvisor (genom t ex en delad föräldraförsäkring) sker parallellt med en radikal klassmässig omfördelningspolitik. Kön och klass måste gå hand i hand. Att ensidigt koncentrera sig på det ena eller det andra riskerar att stöta bort viktiga väljargrupper och leder på ett elller annat sätt till en mer ojämlik samhällsutveckling. Finns inte de ekonomiska klassfrågorna - den traditionella vänsterhögerpolitiken - kvar riskerar vi att moralkonservativa och främlingsfientliga högerkrafter hugger in på delar av socialdemokratins klassiska bas - arbetarklassen. Men som tur är finns det ingen anledning till att vi måste välja. Det är till och med så att vi inte ska välja. Alla ska med. Så enkelt är det.

Ett steg framåt för Labour

Idag gick den brittiska vänstertankesmedjan Catalyst ihop med vänsterpåtryckargruppen Compass. Catalyst är en väldigt spännande tankesmedja med starka band till den brittiska fackföreningsrörelsen som startades 1998 "to promote new, practical policies directed to the redistribution of power, wealth and opportunity." Compass bildades 2003 och beskriver sig som "the democratic left pressure group, whose goal is to debate and develop the ideas for a more equal and democratic world, then campaign and organise to help ensure they become reality." Dessa båda organisationer har varit viktiga delar i att försöken att förnya socialdemokratin i Storbritannien de senaste åren. Till den sammanslagna gruppen knyts även en parlamentarisk diskussionsgrupp med drygt 40 Labourparlamentariker. Läs även artikeln i Guardian.

Henke på Söderstadion?

Bajen möter Helsingborg hemma i Svenska cupens tredje omgång. Det finns inget datum inlagt, men det är ju inte omöjligt att den matchen blir Henkes första i Helsingborgströjan. I såfall kommer han kanske för ett ögonblick att känna sig som hemma när han ser allt grönvitt. Men bara för ett ögonblick.

"Vem fan är Henke Larsson?
Vem fan är Henke Larsson?
Vem fan är Henke Larsson?
För vi har Gunnarsson!"

Grattis

Idag har Erik namnsdag. Grattis serieledaren!

Sprit

I dagens Aftonblaska (ej på nätet) kan man läsa hur mycket alkohol män och kvinnor i olika yrkesgrupper dricker. Bland männen kommer "politiskt arbetande" på tredje plats med 12,8 liter 100 procentig sprit per år och "administratörer i intresseorganisation" på tionde plats med 10,2 liter/år. (Snittet för män ligger på 8,6 liter/år.) Det är ju inte så att man blir förvånad när man är i branschen.

Samhällsjournalistik

Jag brukar inte skriva om mitt jobb som oppositionspolitruck i en av moderaternas "mönsterkommuner". Den här bloggen är min oas där jag tycker till om allt annat. Men jag måste bara säga att man kan inte köpa sådan här reklam (sida 5). Samhällsjournalistik "at its finest". Jag har tillförsikt som Dagge brukar säga.

Diktaturkramare?

Det organiserade uttrycket för den svenska kapitalistklassens imperialistiska strävanden - Näringslivets internationella råd - kommer i månadsskiftet att åka på solidaritetsresa till Demokratiska folkrepubliken Korea (läs pressmeddelande här). Vad är det som händer? Har Svenskt Näringsliv börjat intressera sig för Juche? Kommer man att påpeka avsaknaden av demokrati och mänskliga rättigheter eller är det "business as usual"? Är Svensk-koreanska föreningen underrättade? Frågorna hopar sig?

Tre fotbollsgrejer

För det första: Låt Fotbolls-VM 2006 gå till historien som det sista mästerskapet som har en officiell VM-låt. Tomas Ledins låt är ju helt kass medan både Elias feat. Frans "Who's da man" och Andra generationens "Heja Sverige" är så jävla grymma!

För det andra undrar jag hur det överhuvudtaget kan finnas någon som är förvånad över att Juventus är en maffiaklubb? Snacka om officiell hemlighet!

För det tredje ler solen mot alla grönvita serieledare de närmsta två månaderna. Serieledarna är här - Hammarby!

Solen log

Solen väckte mig med ett leende.
Jag log tillbaka.
God morgon serieledaren, sa hon.