En reformistisk kriminalvård, tack!

I dagens DN skriver Henrik Brors i en analys att Socialdemokratin med Thomas Bodström i spetsen har övergivit sina ideal på kriminalvårdsområdet. Brors gör på det hela taget en korrekt analys av läget. Längre och fler fängelsestraff har lett till att situationen på landets fängelser har blivit ohållbar.

Lösningen på krisen är inte hårdare tag. Socialdemokratin kommer aldrig att kunna låta tuffare än moderaterna på det här området. Att försöka bidka opinionen med tal om superfängelser och hårdare regler kommer bara att leda till att de borgliga förstärker sin makt över det offentliga samtalet. Istället måste arbetarrörelsen bryta den reaktionära tendensen och återuppta den reformistiska linjen på detta område med mer vård, mindre straff och framförallt betydligt färre bakom lås och bom. Alternativa påföljder måste få ta över istället för att samla ihop de som hamnat snett i samhället på brottsskolor som Kumla och Hall.

Gott om brottslingar i Norrbotten?

I dagens DN kan man läsa att Arvidsjaur ska få ett fängelse som ersättning för jägarregementet K4. Kommunernas konkurrens om att bli värd för nya fångplatser börjar likna den amerikanska utvecklingen. Här trodde man i sitt stilla sinne att närhet till familj var en del i den svenska fångvården. Fast det kanske är tjockt med potentiella interner i Norrbottens inland?

Inga kapitalister på biblioteken?

På DN-debatt idag skriver Timbros hustomte Johan Norberg och en av hans lärjungar om det hemska i att svenska folket i större utsträckning kan få tag på vänsterlitteratur än högerdito på landets bibliotek. Av någon anledning är det lättare att låna Ordfronts Marxantologi än Timbros "Frihetens klassiker" (och får man anta Björn Elmbrants "Hyperkapitalismen" än Norbergs egen "Till världskapitalismens försvar"). Det kan ju ha något att göra med att de tidigare är mer populära än de senare, något som man tydligt ser i något så kapitalistiskt som försäljningssiffror. Vänsterförlag som Arenagruppen och Ordfront säljer betydligt mer politisk litteratur än Timbro med underavdelningar. Men det kanske är det så att när fan blir gammal blir han religiös, för varför vill kapitalismens förkämpar vara representerade på något så socialistiskt som bibliotek?

Låt oss slippa det opolitiska yrvädret

Idag är det ett år sedan Anna Lindh avled efter attentatet på NK. Under året som gått har det byggts upp en bild av Anna Lindh som är begränsad till det skrattande, blonda yrvädret som for fram över småstadstorg och genom maktens korridorer. Knappt ett ord hörs om hennes politiska åsikter. Hon har förvandlats till en apolitisk nationalsymbol, i allmänna ordalag förespråkande demokrati och mänskliga rättigheter. Hennes minne förtjänar mer. Låt oss visa på hennes ideologiska ståndpunkter och politiska gärning istället.

Marita ett bra och rött val

Marita Ulvskog utsågs till ny partisekreterare på fredagseftermiddagen. Det är ett oväntat, och bra val. Ulvskog kan som EU-realist vara den som överbrygger klyftan inom partiet, göra oss till EU-praktiker istället för EU-predikanter. Att hon dessutom är folkrörelsemänniska till vänster inom sosseriet gör det bara bättre. Det här kan vara ett första nödvändigt steg åt vänster för svensk arbetarrörelse. Det är bara att hoppas att det här valet inte gjorts för att röja väg för en Nuderkampanj när det gäller partiledarposten.

Färm söker jobb

Före detta europaparlamentarikern Göran Färm söker jobb via DN-debatt idag. Genom att visa upp en lite lagom position i EU-frågan verkar han vilja vara den enade kraften i socialdemokratin. Att han sen kryddar det med lite lätta sparkar mot Sören Wibe och Anna Hedh får väl ses som ett sätt att bidka de där uppe. Men hans aningen märkliga kommentarer om personvalskampanjer verkar mest bittra. Varför skulle inte socialdemokratiska ungdoms- eller kvinnodistrikt bedriva personvalskampanj för att få in de kandidater som bäst representerar deras åsikt. Är man emot personval är det något man kan ta upp med författningsutredningen. Nej, debattartikeln känns mest som en jobbansökan till posterna som partisekreterare eller europaminister. Vad gäller den första är Kålle Thorvaldsson ett bättre alternativ, och vad gäller det andra är Aftonbladets Olle Svenning ett betydligt mer spännande alternativ.

Nej GP, inte över 2010

Nej Göran, det är ingen bra idé att fortsätta över valet 2010 som det står att du kan tänka dig i Sydsvenska dagbladet. Socialdemokratin går på tomgång och det måste du ta ansvar för i lika stor utsträckning som Lasse Stjernkvist. Att sitta över valet 2010 skulle dessutom förmodligen innebära att sitta till en extrakongress 2012. Det är sju år dit. En nystart skulle egentligen vara önskvärd redan på kongressen 2005. Förslag på efterträdare? Wanja Lundby-Wedin har det ledarskap partiet behöver.

Dags för rättning vänster

Östra Smålands ledarsida har (precis som borgligheten) förstått något grundläggande i svensk politik. Svenskarna är i grunden sossar. Man vill ha jobb, välfärd, trygghet och en reell möjlighet att leva sina liv efter "sina bästa stämmningars längtan" som Branting uttryckte det. För socialdemokratin kan vinna val inte i första hand handla om att tråla i ett imaginärt mittenhav. Det handlar om att få kärnväljarna till vallokalerna. Det får man om man levererar en socialdemokratisk politik. Rättning vänster!

Sossar om arbetslöshet

"Bara bajare, bara bajare..." Så brukar det låta på Söderstadion när publiksiffrorna presenteras. "Bara sossar, bara sossar..." lät det kanske på TCO:s paneldebatt om den höga arbetslösheten. (Jag vet inte, jag var inte där. Det var däremot Lena Askling på Aftonbladets ledarsida.) Det gör inte så mycket, det var i stort ganska trevliga varianter på sossar som satt på estraden: Irene Wennemo från LO-ekonomerna, TCO:s chefekonom Roland Spånt, AMS' chefekonom Sandro Scocco och finansdepartementets statssekreterare Jens Henriksson. Kontentan verkar hur som helst vara att det snarare är efterfrågan än arbeten det är ont om. Det kanske är dags att slopa stela utgiftstak och överskottsmål och återtillsätta de 300 000 tjänster som gått förlorade i offentlig sektor under de senaste 15 åren?

Samordna Riksbanken Pär

Jaha, det är det här samordningsministrar ska samordna! Regeringens samordningsminister Pär Nuder vill i en debattartikel i Svenska dagbladet samordna mer makt i regeringen. Verk och myndigheter har blivit för självständiga sedan 1960-talet. Det är mycket möjligt. Hur skulle det vara att börja med Riksbanken? En demokratiskt styrd valutapolitik skulle vara schysst.

Första inlägget

Det här är det första inlägget på wigforssbloggen. Den är tänkt att funka som en enklare ledarsida med vänstersossig synvinkel.