Inga kapitalister på biblioteken?

På DN-debatt idag skriver Timbros hustomte Johan Norberg och en av hans lärjungar om det hemska i att svenska folket i större utsträckning kan få tag på vänsterlitteratur än högerdito på landets bibliotek. Av någon anledning är det lättare att låna Ordfronts Marxantologi än Timbros "Frihetens klassiker" (och får man anta Björn Elmbrants "Hyperkapitalismen" än Norbergs egen "Till världskapitalismens försvar"). Det kan ju ha något att göra med att de tidigare är mer populära än de senare, något som man tydligt ser i något så kapitalistiskt som försäljningssiffror. Vänsterförlag som Arenagruppen och Ordfront säljer betydligt mer politisk litteratur än Timbro med underavdelningar. Men det kanske är det så att när fan blir gammal blir han religiös, för varför vill kapitalismens förkämpar vara representerade på något så socialistiskt som bibliotek?