Svensk poesi

Hos Djungeltrumman (via Luciano och DN) läser jag att The Latin Kings har lagt ner. Det känns lite vemodigt eftersom det är en grupp som jag följt sedan jag såg dom köra en (ganska keff) liveversion av "Snubben" i någon TV-dokumentär under 1990-talets första halva. Jag var en av de få som faktiskt köpte deras helt överlägsna andraplatta I skuggan av betongen när den kom ut 1997. Jag kommer att sakna en av Sveriges viktigaste popgrupper. Men å andra sidan, vem hade velat att Ebba Grön harvade på som något slags svenskt Stones? Det är lika bra att dra ett streck innan man blir gammal och grå.

Istället får man trösta sig med annan fantastisk poesi. Mohamed Omars Faraos förbannelse är så fantastiskt underbar att det inte går att sätta ord på det. Linné som sufishejk. Ruiner av urtida moskéer i uppsalaförorten Gottsunda. Det är stort.